#DJDANNENBERG

80-talet

​

Under 80-talet spelade jag runt om i Västergötland men även med en och annan avstickare till Stockholm och Göteborg.

​

Mash hade byggts om två gånger under dom år jag jobbat där, sista ombyggnaden gav mig äntligen ett dj-bås som matchade storleken på mitt ego.

​

Mängder med människor passerade in genom Mash dörrar två av dom var de vilda väninnorna Harriet och Tina. Båda gav mig massor av musikaliska tips, Talking Heads, B-52's och The Tom Tom Club för att nämna några.

​

80-talet bjöd även på nyårsspelningar, Willy's, Skara Stadshotell och Hotell Billingen är några av dem, gemensamt för dom alla var fri bar. Stefan K bars ut från Hotellet i Skara av kvällens flickvän och kördes till damens hem av undertecknad, körkort? ja, många år senare.

​

Skövdebadet låg på bekvämt gångavstånd, här tillbringades dagarna med att lapa sol, bada, träna och spana in tjejer. Cafeterian där var som mitt privata skafferi, frukost och fika intogs där så gott som dagligen, måste lagt en förmögenhet där.

​

Konstnär wannabe

Jag tog upp målandet igen och lyckades sticka ut i ett konstnärskollektiv, klädd i grå Matenique kostym bland velour och yllemössor, där kan man prata om en katt bland hermelinerna.

​

Det skulle visa sig att detta kollektiv var mer konservativt i sin syn på konst än de flesta gallerier på Östermalm i Stockholm. Men det hade det goda med sig att jag mötte S.L.F. en kvinnlig konstnär, tillsammans utforskade vi konstens gränser och en del annat.

​

Kollektivet hade en utställning som jag deltog i och jag fick ett erbjudande från en lokal konstklubb som jag avslog, dom ville ha mängdrabatt. Ja, ja, jag sa aldrig att jag var smart på den här tiden, dom hade förmodligen köpt upp rubbet, men det förstod inte jag, inte då i alla fall.

​

Fler och fler ville ha bilder gjorda av mig, ung lidande konstnär kombinerat med discjockeyjobb. Jackpot! Jaktmarkerna utökades väsentligt.

Jag färdigställde en väggmålning som löpte mellan två butiker med gemensam entré, den var ca 20 meter lång och 2.5 meter hög och gav mig gratis kläder under hela den säsongen. Entrén till en restaurang gav gratis mat och sprit under en lång tid.

​

Festerna och flickvänner avlöste varandra och om jag skall välja ett årtal så blir det sommaren 1982. Allt var perfekt, vädret, festerna, vännerna, badet hela dagarna, gymet hade äntligen börjat ge lite resultat, för att travestera lite på C.J Lewis, så levde jag i den bästa av världar.

​

I mitten av 80-talet började jag fundera på vad jag ville göra efter discjockey jobben, jag levde ett mycket bra liv, fritt, vänner, fest och en och annan flickvän, men jag ville också ha något att falla tillbaka på den dagen jag var för gammal för krogen (trodde knappast att jag 27 år senare fortfarande skulle vara kvar på krogen).

​

Själv tyckte jag att jag var en gudabenådad konstnär och designer men tyvärr var jag ganska ensam om den uppfattningen, sökte förgäves praktikantplatser på reklambyråer men jag var discjockeyn John och det var det jag var, att jag inte hade någon som helst utbildning eller praktik gjorde ju inte saken enklare.

​

Att ta ett jobb på Volvo eller liknande ville jag inte, att glida ner i anonymitet efter det liv jag levt i Västergötland kändes inte som något alternativ. Men vart skulle jag ta vägen.