#DJDANNENBERG
Bilden från 76-77 tagen med en gammal polaridkamera.
Lennart mannen jag delat sena nätter och otaliga whiskeyflaskor med.
Fantastiska året 1977
I Skövde vid den här tiden fanns tre nattklubbar och två dansrestauranger ja och Xenia som inte frekventerades av mig alls, har ibland funderat på vem eller vilka som egentligen var där.
Nattklubbarna då, Bogrens, den nya uppstickaren och bitter konkurrent till Club Mash, Spelade första gången där år 2000 och satte publikrekord.
Boulogner, ett gammalt kråkslott mitt i en kommunalt mycket välskött park och det första ställe som jag gick på som femtonåring i Skövde, Boulogner var något så ovanligt som en nattklubb och gourmérestaurang ägd av två homosexuella i en småstad.
Club Mash hade öppet sex nätter i veckan och det vete fan om inte det ansågs som obligatoriskt för värnpliktiga på K3 att tillbringa minst en kväll i veckan där, ägaren den gode Bernhard var nämligen befäl på sagda K3.
Våningen ovanför Mash var en porrklubb, där spelades det bland annat kort, strippades och visades film. Jag vet inte hur många strippband jag gjorde (kassettband med strippmusik) men tydligen tillräckligt för att ge mig konstant fritt inträde, samt en och annan lektion av de fagra damerna där. Under en kort tid sällskapade jag med ägarinnan, som dessutom hade den goda smaken att äga en Audi 100 som flitigt lånades.
Dansrestaurangerna lämnar jag därhän, svensktopp var inget för mig då och inte heller idag.
Lennart
Lennart är väl egentligen värd ett eget kapitel. 18 år och ansvarar för dj’s och musik på Mash, jag var väl inte den allra ödmjukaste killen i sällskapet och de flesta avfärdade mig nog med en axelryckning, men inte Lennart, han tog sig tid att lotsa mig förbi de största fallgroparna.
Vi tillbringade många nätter med att diskutera konst, musik och litteratur, ja och olika whiskeysorter som förenades med praktisk utprovning.
Lennart var inte bara en generös värd, han delade även med sig av både erfarenheter och jobb, en mycket unik egenskap.
Ingen av oss vill väl veta hur många liter whiskey som gick åt totalt, men jag är tacksam för den vänskap vi har än idag. Många av de visdomsord han förtvivlat försökte pränta in använder jag mig av idag när jag diskuterar jobb med mina discjockeys. De enkla sanningarna är ofta de största. Tack Lennart.
Idag 40 år senare träffas vi fortfarande fast under betydligt lugnare former. Lennart har haft godheten att sedan 2000-talet boka in mig på flera spelningar, XL-Nightclub, Husaren och nostalgispelningar på Billinge Hus och Tibros eget nöjespalats Millners.
Space ljud och science fiction kunde det bli bättre? Knappast.
Stefan och Peter i båset. Foto Mikael Anckarman
I den bästa av världar
Jag hade inga fasta tider förutom mina spelpass på Club Mash all annan tid gjorde jag vad jag ville hur jag ville och vart jag ville.
Club Mash hade en egen skivsamling så som discjockey där behövde du inte lägga ut en krona. Som ansvarig var det jag som skötte inköpen, he he he det var lite som att släppa loss en räv i hönsburen, de anställda i skivbutiken släppte allt när du kom och veckans nyinkomna skivor staplades upp på disken hörlurar på och där satt man och nådigt nickade eller skakade på huvudet och likt en Ceasar bestämde vad det skulle dansas till.
På somrarna tillbringades all ledig tid på badet som låg centralt i Skövde, bad, sol, fika och massor med lättklädda flickor. Bättre plats fanns inte för kvälls och nattplanering, topless var populärt vid den här tiden så varudeklarationen var den allra bästa.
Badet besöktes även frekvent på nätterna av efterfestsugna ungdomar då utan kläder. Missade du något på dan fick du besked nu.
Fick den här och en trave singlar på Boulogner från en kille som varit i USA
Mannen myten legenden Bernhard Englund
Tänk, vi anade inte någonting :)
Jobben trillar in
Mannen på bilden är den levande legenden Bernhard en av få män från Skövde som varit med i FIB Aktuellt, skämt åsido en av de jag hyser den djupaste respekt för, en officer och gentleman i ordens rätta bemärkelse.
Tack vare MASH fick jag mer och mer jobb, via Bernhards privata kontakter med kungahuset fick jag äran att spela för HMK vid två tillfällen, det i sin tur gjorde att privata spelningar trillade in.
Hotellet i Skara var ett sådant, två galna nyårsaftnar var jag där, sista gången med SK som senare på natten bars ut till bilen av kvällens flickvän, bilen kördes för övrigt av mig….. och vi lever än idag, om än nätt och jämt.
Samma SK kom in från skogen en midsommarafton myggbiten och med en dam på 1.80 i släptåg Vi vet alla var myggbetten satt. SK är inte en cm över 1.70
SK jobbade med mig som Dj på Mash och vi delade intresset för EE, SK skulle senare ägna sig åt geologi med lyckosamt resultat.
Willy’s i Skara som jag hade hur kul som helst på och vars underbara kvinnliga bartendrar försåg mig med både sprit och kärlek.
Discot ägdes av Bert Karlsson, jag måste säga jag hade aldrig några problem han var hur trevlig som helst och jag fick fria händer när jag jobbade. Anledningen till att jag kom in där var att ordinarie Dj hade brutit benet och jag var den enda som svarade i telefonen, blev kvar där i nästan två år tror jag det var.
Svarta Katten var en klubb i Mariestads Stadshotell, som drevs av Tommy Sjöö, Tommy skulle senare köpa Blue och starta frisörsalong och även en skatebutik så våra vägar kom att korsas flera gånger med lyckosamma resultat.
Trollhättan hade ett disco som drevs av Paul Paljett en av Bert Karlssons stjärnor, discot var grymt med både ljud och ljus som var det tyngsta på många mils omkrets, Slussen hette stället. Jag ska inte lista alla ställen jag spelade på, jag valde bara de roligaste.
Mash myglades bort av politiker och polis som numera sitter i en gryta ivrigt påeldade av smådjävlar, målningen finns på den historiska konferensanläggning Bernhard byggt upp, MASH kanske är borta men Bernhard är kvar större än någonsin vilket är mer än man kan säga om de beslutsfattare som lade MASH i graven.
Mash har likt Fenix återuppståpp ett flertal alltid lika välbesökta gånger. De två sista gångerna på Husartorpet med Bernhard och Lasse närvarande. God mat, sprit och dans. 30 minuter senare är alla 18 år igen, tack och lov så går ränderna aldrig riktigt ur.
David Bowies Heroes från 1977 gick varm, jag såg honom live i Göteborg det året.
Välklädd
Jag tror att året är 1976, till Skövde flyttar kompisarna från Stockholm, Björn och Tomas och öppnar Boutiquen Blue.
Björn och Tomas, festglada och generösa gav Skövde Gul & Blå jeans, Trendmak, Fiorucci och allehanda klädmärken Skövde inte haft förut.
Som fattig discjockey hade jag självklart snart ett alldeles för stort konto i butiken som med jämna mellanrum arbetades av.............Typ.
Min välkläddhet under denna period får jag tacka Björn och Tomas för samt Eva. vars garderob jag konstant rånade på skjortor.
Björn gav mig också instrumentet till den nya flugan som var på väg, en skateboard, en gul glasfiberskate med Cadillac Wheels, öppna lager, inköpt i Los Angeles av Björn. Denna skateboard skulle ge mig ära och berömmelse, med den åkte jag nerför Billingehusbacken en väg som i princip var en asfalterad störtloppsbana. Vibrationerna var så kraftiga att jag hela tiden var tvungen att trampa om på skaten annars gled fötterna av, jag tror att jag hade hjärtstillestånd hela vägen ner. Nu kan det avslöjas att det var aldrig meningen att jag skulle åka hela backen, problemet var att jag fick inte stopp på brädan och sedan gick det så fort att hoppa av inte var att tänka på.
För Blue som boutiqen hette gjorde jag två modevisningar på Boulogner båda var riktigt bra faktiskt, dom som var med var inte
bara snygga dom hade en massa bra idéer också, eller vad sägs om öppningsnumret i den första showen:
Ljuset släcks ner man hör en motor och in i den mörka restaurangen kommer en motorcykel med en vacker tjej på bönpallen,
kör upp på dansgolvet, släpper av tjejen och åker ut på bakhjulet (Ja det där med bakhjulet var aldrig meningen men killen blev
lite nervös och släppte kopplingen lite oförsiktigt), sedan brakade showen igång.
Jag har med flit avhållit mig från att nämna alltför många namn, skulle alla nämnas skulle det bli en bok i sig.
Flera av de som fanns på Boulogne har dykt upp senare i mitt liv, Thomas som åkte till Australien och var borta i flera år och som långt senare hjälpte mig med mönstertillverkning för den kläddesign jag höll på med under en tid. Sedan gick våra bonusbarn i samma skola så 15 år senare sprang vi på varandra igen.
Helena har jag fortfarande kontakt med.
Min underbara vän Livija är som hon alltid varit, vild och vacker.
I och med Facebook dyker fler och fler upp och ni är alla hjärtligt välkomna.
Mash the music
Om du besökte Mash mitt i veckan var chansen stor att du skulle få höra någon av Bernhards favoriter presenterade med hans klassiska skorrande r.
Lyssna in det här och åk tillbaka i tiden.
En riktig Bernhard rökare, Bernhard fick något mjukt i ögat av denna.
En och annan dam har gungats bort till tonerna av denna country inspirerade slagdänga
Ibland fann även disco nåd hos Bernhard med betoning på ibland, detta är ett exempel.
